Mongoliska är ett makrosvenskt språk och är det mest kända och största språket i den mongoliska språkgruppen. Det har två huvudsakliga medlemmar: Mongoliska halh (centralmongoliska) och perifer mongoliska (inre mongoliska).
Status
- Mongoliskt halh talas av över 2,35 miljoner människor i Mongoliska folkrepubliken där det har status som nationalspråk. Det talas inom alla livsområden och av alla åldersgrupper. Det undervisas i grund- och gymnasieskolor och används i tryckta och elektroniska medier.
- Perifer mongoliska talas av 3,38 miljoner människor. Det är ett samofficiellt språk tillsammans med mandarin-kinesiska i Folkrepubliken Kina i den autonoma regionen Inre Mongoliet och flera angränsande provinser i nordvästra Kina. Det talas också i Mongoliska folkrepubliken.
Dialekter
Mongoliska Khalh och perifer mongoliska är ömsesidigt begripliga, trots vissa fonologiska och lexikala skillnader. Båda har i sin tur ett antal ömsesidigt förståeliga varieteter. Ethnologue listar följande:
| Khalh | Inner |
|
|
Uppbyggnad
Nedan följer en beskrivning av den grundläggande uppbyggnaden av mongolisk Halh.
Ljudsystem
Vokaler
Ljudsystemet i mongoliska halh har följande grundläggande egenskaper:
- Det finns 7 vokalfonem, dvs, Ljud som skiljer ords betydelse åt. Dessa är /i/, /e/, /a/, /u/, /ʊ/, /o/, /ɔ/ . Alla vokaler kan vara antingen långa eller korta. Vokallängden gör en skillnad i ordets betydelse. Långa vokaler kan endast förekomma i inledande stavelser.
- Det finns fyra diftonger: /ui, ʊi, ɔi, ai/.
- Mongoliskan har fram-tillbaka-vokalharmoni. Det finns två typer av vokaler – främre vokaler som produceras framtill i munnen, t.ex. /i/, /e/, och bakre vokaler som produceras baktill i munnen, t.ex. /u/, /o/. Mongoliska ord kan bara innehålla alla främre eller alla bakre vokaler, och alla suffix och affix måste överensstämma med vokalen i den stavelse som föregår dem i ordet.
- Vissa icke-initiala stavelser har ingen vokal. I sådana fall sätts en epentetisk vokal in mellan konsonanterna. Dess form kan förutsägas utifrån den föregående vokalen.
Konsonanter
Mongoliskan har ett komplext konsonantsystem med 29 konsonantfonem, dvs. ljud som gör skillnad för ordets betydelse.
- Vissa konsonanter kan särskiljas genom närvaron eller frånvaron av palatalisering och aspiration. I tabellen nedan (Wikipedia) markeras palatalisering med ett litet upphöjt j efter konsonanten.
- Det finns ingen kontrast mellan stämda och stämlösa konsonanter.
- Det finns en kontrast mellan stämlösa aspirerade och oaspirerade konsonanter. I tabellen nedan markeras aspiration med ett litet upphöjt h efter konsonanten
- Mongoliskan saknar en fonem /l/; i stället har den en stämd lateral frikativ /lž/.
- Konsonantkluster förekommer inte i början eller slutet av ord.
| Palataliserat | Plain | Palatalized | Plain | Palatalized | Plain | ||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Stops | stövelös aspirerad |
pʰʲ
|
pʰ
|
tʰʲ
|
tʰ
|
x
|
kʰʲ
|
kʰ | |
| stämningslös |
pʲ
|
p
|
tʲ
|
t
|
x
|
x
|
x
|
x
|
|
| voiced |
x
|
x
|
x
|
x
|
x
|
x
|
gʲ
|
g
|
G
|
| Affrikat | stämningslös aspirerad |
x
|
x
|
x
|
tsʰ
|
tʃʰ
|
x
|
x
|
x
|
| stämningslös |
x
|
x
|
x
|
ts
|
tʃ
|
x
|
x
|
x
|
|
| Fricativ |
f
|
x
|
x
|
s
|
ë
|
x
|
x
|
||
| Sidig. friktiv |
x
|
x
|
ɮʲ | ɮ |
x
|
x
|
x
|
||
| Nasaler |
mʲ
|
m
|
nʲ
|
x
|
ŋ | ||||
| Ansatser |
wʲ
|
w
|
rʲ
|
r
|
j
|
x
|
ŋxx
|
||
| ʃ | sh i butik |
| tʃ | ch i chop |
| ts | ts i cats |
| x | ingen motsvarighet på engelska |
| ŋ | ng i sång |
| ɮ | ingen motsvarighet på engelska |
Stress
Stress i sig själv påverkar inte ordets betydelse. Dess ställning beror på stavelsens struktur. Det finns ingen allmän överenskommelse bland lingvister om vilka faktorer som är förknippade med stavelsestrukturen som påverkar betoningens position i mongoliska ord.
Grammatik
Mongoliskan är ett agglutinerande språk. Ett agglutinerande språk är ett språk där varje affix representerar en meningsenhet, t.ex. ”förfluten tid” eller ”singular”. I ett agglutinativt språk smälter affixen inte samman med varandra, utan läggs helt enkelt till efter varandra. Detta resulterar ibland i ganska långa ord. Ett annat utmärkande drag för mongoliskan är att den använder postpositioner i stället för prepositioner.
Namn
- Namn är inte markerade med avseende på genus.
- Numret är valfritt.
- Det finns åtta kasus som markeras med suffix: nominativ, genitiv, dativ, ackusativ, lokativ, ablativ, instrumental och komitativ.
- Namn kan ta suffix som anger att det markerade substantivet är besatt av subjektet i meningen.
Pronouner
- Personliga pronomen finns för 1:a och 2:a person.
- Proximala och distala demonstrativa pronomen används för att ange 3:e person.
Varv
Mongoliskan har ett genomarbetat verbsystem som kännetecknas av följande egenskaper:
- Varv är inte markerade för person eller antal.
- Det finns fem stämningar: indikativ, dubitativ, imperativ, konditional, konjunktiv, optativ,
- Det finns tre presens- och tre förflutenhetstider i indikativstämningen.
- Impetativ kan ta olika former, t.ex, instruktioner, artiga förfrågningar etc.
- Mongoliskan har en passiv och en kausativ röst. I en passiv mening tar agenten (utföraren av handlingen) antingen dativ eller instrumental kasus. I kausativ tar den person som orsakas att göra något instrumental- eller ackusativ kasus.
- Evidens krävs alltid. Den anger om det finns bevis för ett visst påstående. Mongoliskan kontrasterar direkt information (som rapporteras direkt) och indirekt information (som rapporteras indirekt).
- Det finns ganska komplexa regler för frågeformer och negativa former.
Vordsordning
Den normala ordföljden i mongoliska meningar är Subjekt – Objekt – Verb, även om vissa permutationer är möjliga, beroende på kontextuella faktorer.
Förråd
Mongoliskan har lånat ord från många språk, bland annat sanskrit (via uiguriska),tibetanska och på senare tid från kinesiska, ryska och engelska. Dessutom har statliga språkkommissioner skapat nya ord baserade på inhemska element för att fylla luckor i ordförrådet och/eller ersätta lån från andra språk, t.ex. har det ryska låneordet pivo ”öl” nu en mongolisk motsvarighet på mongoliska shar ayrag ”gul kumys”. Låneöversättningar är också vanliga, t.ex, den kinesiska termen renkou ”befolkning” (bokstavligen ”person” + ”mun”) har ersatts av mongoliska hun am (hun ”person” + am ”mun”).
Här är några vanliga mongoliska ord och fraser.
| Sain baina uu, Сайн байна уу | Hej | |
| Bayartai, Баяртай | Goodbye | |
| Bayarlalaa, Баярлалаа | Tack för det | |
| Uuchlaarai, Уучлаарай | Jag är ledsen | |
| Tiim, Тийм | Ja | |
| Ugui, Үгүй | Nej | |
| Khin | Man | |
| Emergtei khin | Kvinna |
Nedan följer siffrorna 1-10 i mongolisk kyrillisk och romersk translitterering.
|
1
|
2
|
3
|
4
|
5
|
6
|
7
|
8
|
9
|
10
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
|
нэг
|
хоëp
|
гурав
|
дерев
|
тав
|
зургаа
|
долоо
|
найм
|
ес
|
арав
|
|
neg
|
khoyor
|
gurav
|
doröv
|
tav
|
zurgaa
|
doloo
|
naym
|
yös
|
arav
|
Skrivande
Under de senaste 800 åren, Mongoliska har skrivits med en rad olika skrifter, men den första och mest bestående är den som mongolerna lånade från uigurerna, som i sin tur hade antagit denna skrift från sogdierna, ett gammalt folk i Iran, som i sin tur hade lånat sin skrift från syriskan. Mongolisk skrift var ett alfabetiskt system som skrevs vertikalt uppifrån och ner och från vänster till höger. Alla mongoliska ord skrivs runt en enda rak linje, kallad ryggraden. Enskilda bokstäver representeras sedan av streck och streck bort från ryggraden.
1943 ersattes den mongoliska skriften av ett något modifierat kyrilliskt alfabet (med två ytterligare bokstäver), som fortfarande är den mest använda skriften i Republiken Mongoliet idag. Det används i vardagslivet och på Internet. I Inre Mongoliet håller man under påtryckningar från den kinesiska regeringen på att ersätta den traditionella mongoliska skriften med ett skriftsystem som bygger på det romerska alfabetet.
| А а | Б б | В в | Г г | Д д | Е е | Ë ë | Ж ж | З з | И и | Й й | К к | Л л | М м | Н н | О о | Θ θ | П п | Р р | |
| С с | Т т | У у | Ф ф | х | Ц ц | Ч ч | Ш ш | Щ щ | Ъ ъ | Ы ы | Ь ь | Э э | Ю ю | Я я |
Klicka här för en utförlig beskrivning av mongoliska alfabeten.
Ta en titt på artikel 1 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna på mongoliska i kyrillisk ortografi.
Visste du det?
Engliskan har indirekt eller direkt lånat några ord från mongoliska. Här är två av dem.
| Mogul | ”mäktig person”, från persiska och arabiska mughal, mughul, ändring av mongol |
| Kumys | en alkoholhaltig dryck som görs av mjölk från ett sto eller en kamel |
.